De senaste 15 åren har varit ekonomiskt positiva för de svenska hushållen. De har fått ökade ekonomiska marginaler – och därmed har de också getts avsevärt bättre möjligheter att kunna spara undan pengar.
Detta visar Kvar till Sparande, en ny analystjänst som Swedbank tagit fram. Att möjligheterna att spara förbättrats för de svenska hushållen är förstås mycket positivt, men fortfarande finns det stora skillnader i hur ekonomin och möjligheten till sparande ser ut mellan de olika hushållen i vårt avlånga land.
Analystjänsten visar hur det ekonomiska utrymmet ser ut för olika typ-hushåll landet över. Det innebär att man kan se hur mycket pengar dessa hushåll har kvar till sparande och övrig konsumtion, när boendekostnader samt andra levnadskostnader har betalats varje månad.
Vuxna sambos utan barn är de stora vinnarna
Enligt denna analystjänst är det sammanboende vuxna, utan barn, bosatta i bostadsrätt i Västerås som har det allra bästa ekonomiska utrymmet. Dessa har en potentiell sparkvot om hela 54 procent – vilket innebär att när deras räkningar är betalda, har de i snitt 27 000 kronor över till annat, som de kan spara eller spendera precis som de vill varje månad.
Samma tjänst visar också att det är ensamstående vuxna med barn, bosatta i bostadsrätt i Göteborg, som har de minsta ekonomiska marginalerna varje månad. Dessa har istället en sparkvot på 6 procent, vilket innebär att de kan spara och/eller konsumera 1 500 kronor varje månad efter att de betalat alla kostnader.
Även sett till hela landet är det i regel ensamstående med barn i bostadsrätt, samt unga utan barn i bostadsrätt, som ligger sämst till ekonomiskt när det gäller möjligheter att spara. För de sistnämnda – unga utan barn i bostadsrätt – har det dock förbättrats avsevärt de senaste åren gällande deras ekonomiska förutsättningar. Sedan 2005 har den potentiella sparkvoten för just denna grupp ökat med hela 9 procent.
Det är flera faktorer som gjort att de svenska hushållen rent överlag har bättre möjligheter till sparande idag, jämfört med hur det såg ut för 15 år sedan. Om man ser till typhushållet unga utan barn i bostadsrätt har lönerna mellan 2005 och 2020 ökat avsevärt mycket mer än levnadskostnaderna under samma period.
Under tiden som levnadskostnaderna för denna grupp ökat med 44 procent, har inkomsterna samtidigt ökat med 72 procent. Det är på grund av denna storleksskillnad på ökning av inkomst gentemot utgift, som det uppstått ett större utrymme för potentiellt sparande för denna åldersgrupp.
