Redan för två år sedan föreslog EU-kommissionen skärpta regler för utstationering men har mötts av stort motstånd. Det har varit en svår fråga och det har skiljt sig mycket mellan EU-länderna. 2017 så enades medlemsländerna och EU-parlamentet om förslaget och sedan dess har man förhandlat om en kompromiss. Kompromissen man nu har kommit fram till, tog sju förhandlingsomgångar att komma överens om. Överenskommelsen kallas utstationeringsdirektivet och innebär lika lön för lika arbete inom EU.
Utstationerad är man när man som anställd skickas av sitt företag till ett annat land för att arbeta. Dessa anställda ska då ha rätt till lön enligt det kollektivavtal eller den minimilön som gäller i landet där man arbetar. Exempel på arbete kan vara städ- eller byggarbeten. Direktivet styr lagar om löner och arbetsvillkor. För utstationering av personal ska lika lön för lika arbete på samma arbetsplats gälla. Direktivet gäller även ersättningar och traktamenten. Detta är för att hindra att de som tillfälligt arbetar i ett annat land ska få sämre betalt än de som permanent arbetar i landet. Efter ett år ska den som är utstationerad följa värdlandets regler och villkor men tidsbegränsningen kan förlängas med sex månader.
Målet med direktivet har även varit att man ska konkurrera med kvalitet och prestation och inte med låga löner för sina anställda. För Sverige har det varit viktigt att kunna behålla landets kollektivmodell så man ville inte ha ett system som gjorde att detta inte längre gick att använda. För transportsektorn pågår separata diskussioner som senare ska läggas till i de nya reglerna.
